Snöboll!
Funderar på att strunta i mina arbetsrelaterade plikter och istället krypa ihop någonstans och kasta snöbollar på förbipasserande. DET hade varit roligt! =D Tror att det är precis det jag ska göra när väl min första lediga dag kommer. Vilket innebär att det är åtminstone 7 dagar kvar (8 med idag) tills jag får göra det. Typiskt! Men den som väntar på något gott... ;-)
Kom igen ba´! ;-)
Kändes lite lyxigt att sluta redan 12:00 igår. Nästan som om man inte jobbat alls =) Åkte hem och fick nöjet att hinna se min sambo en stund innan han åkte på jobbet och efter det påbörjades Den Stora Ranten. Först blev det kaffe hos Verro (som säkert behövde en paus från Tihis vilda behandling ;-) ), sen hem och hämta Rabies-Roger och vidare till päronen. Där ramlade vi in innan det var någon hemma (tur att man har nyckel dit fortfarande. Pappa hävdade att de skulle byta lås, hehe!) så vi gjorde oss hemmastadda. Mös en stund på golvet, lekte lite med tennisbollen, kokade kaffe och inspekterade diverse matförråd. Sen ramlade mammsen hem på hala skor och blev nästan uppäten av en superglad Voffe. Surrade strunt och löste världsproblem en stund och sen var det dags för Den Stora Hemkomsten; Pappsen klev innanför dörren. Ni som har träffat min pappa vet att han inte kommer vinna kategorin Världens Längsta Människa. Inte ens om han fuskar. Liten på jorden, men stor i själen. Han är i dagsläget lika stor i själen, men möjligtvis ännu lite mindre på jorden. Rabies-Roger fullkomligt ääääälskar min pappa. Kan ha något att göra med de milslånga promenader de brukar ta och de X antal ZOO-apor pappsen brukar trycka i honom. I vilket fall så blev han totalt galen och skrek som en flicka. Hunden alltså. Han viftade inte på svansen som normala hundar gör. Den snurrade runt som en propeller i raketfart samtidigt som käkarna gick i 110. Är man glad måste man tydligen gnaga på glädjeämnet, i detta fall: pappsen. Så han är lite mindre nu...
Efter middag hos päronen blev det ett besök på Fjälltoppen där Smulan levde rövare och försökte slå världsrekord i hur många gånger man kan säga "Mamma" på en kväll. Men "Faster" vägrar hon bara att säga, rackarungen... ;-) En fikapaus senare var det dags för nästa; Iors mamms & papps. Inte varit hemma hos dem sen de flyttade så Diezel fick guida mig rätt bland husen. Han visste precis vart han skulle =)
På Fjälltoppen!
Väl hemma igen tog jycken kväll rätt omgående och jag var inte så sen på att haka på. Känner mig som en pensionär; gammal, trött och utarbetad. Men det går över bara jag får vila lite. Det kommer hända vilket år som helst nu... ;-)
Dagens att göra:
- Försöka få rätsida på felaktigheterna på Alpha
- Undersöka om det är förmiddagspass som gäller imorgon också
- Om svaret på ovanstående punkt är "JA"; meddela chefen att något Nattpass a´la Långstyrning kommer skjutas upp till... torsdag. Typ.
- Tvätta kläder. Trött på att behöva mota bort en morrande tvättkorg varje gång jag kommer hem...
- Sova! Förhoppningsvis utan att vakna av Voffens mardrömms-gnällande...
En trappa skulle duga gott!
Nä, back to work you lazy suckers! =) Synes!
Studs, studs!
Kom igen ba´! ;-)
Kändes lite lyxigt att sluta redan 12:00 igår. Nästan som om man inte jobbat alls =) Åkte hem och fick nöjet att hinna se min sambo en stund innan han åkte på jobbet och efter det påbörjades Den Stora Ranten. Först blev det kaffe hos Verro (som säkert behövde en paus från Tihis vilda behandling ;-) ), sen hem och hämta Rabies-Roger och vidare till päronen. Där ramlade vi in innan det var någon hemma (tur att man har nyckel dit fortfarande. Pappa hävdade att de skulle byta lås, hehe!) så vi gjorde oss hemmastadda. Mös en stund på golvet, lekte lite med tennisbollen, kokade kaffe och inspekterade diverse matförråd. Sen ramlade mammsen hem på hala skor och blev nästan uppäten av en superglad Voffe. Surrade strunt och löste världsproblem en stund och sen var det dags för Den Stora Hemkomsten; Pappsen klev innanför dörren. Ni som har träffat min pappa vet att han inte kommer vinna kategorin Världens Längsta Människa. Inte ens om han fuskar. Liten på jorden, men stor i själen. Han är i dagsläget lika stor i själen, men möjligtvis ännu lite mindre på jorden. Rabies-Roger fullkomligt ääääälskar min pappa. Kan ha något att göra med de milslånga promenader de brukar ta och de X antal ZOO-apor pappsen brukar trycka i honom. I vilket fall så blev han totalt galen och skrek som en flicka. Hunden alltså. Han viftade inte på svansen som normala hundar gör. Den snurrade runt som en propeller i raketfart samtidigt som käkarna gick i 110. Är man glad måste man tydligen gnaga på glädjeämnet, i detta fall: pappsen. Så han är lite mindre nu...
Efter middag hos päronen blev det ett besök på Fjälltoppen där Smulan levde rövare och försökte slå världsrekord i hur många gånger man kan säga "Mamma" på en kväll. Men "Faster" vägrar hon bara att säga, rackarungen... ;-) En fikapaus senare var det dags för nästa; Iors mamms & papps. Inte varit hemma hos dem sen de flyttade så Diezel fick guida mig rätt bland husen. Han visste precis vart han skulle =)
På Fjälltoppen!
Väl hemma igen tog jycken kväll rätt omgående och jag var inte så sen på att haka på. Känner mig som en pensionär; gammal, trött och utarbetad. Men det går över bara jag får vila lite. Det kommer hända vilket år som helst nu... ;-)
Dagens att göra:
- Försöka få rätsida på felaktigheterna på Alpha
- Undersöka om det är förmiddagspass som gäller imorgon också
- Om svaret på ovanstående punkt är "JA"; meddela chefen att något Nattpass a´la Långstyrning kommer skjutas upp till... torsdag. Typ.
- Tvätta kläder. Trött på att behöva mota bort en morrande tvättkorg varje gång jag kommer hem...
- Sova! Förhoppningsvis utan att vakna av Voffens mardrömms-gnällande...
En trappa skulle duga gott!
Nä, back to work you lazy suckers! =) Synes!
Studs, studs!
Kommentarer
Trackback
