Pip, pip, piiiiiiiip!
28 November 2008
Himmel, idag har jag varit så produktiv på jobbet att jag borde få en guldstjärna, alternativt en gata uppkallad efter mig (Snöflickas väg, vem skulle inte vilja bo där???) Har gjort allt jag kan komma på som har legat på våran "att-göra-lista" ett tag nu. Gick som på räls, och helt plötsligt var det klart! Hängde nästan inte med i svängarna... Enda problemet är att ett av jobben innebar en massa knappande på en display (tog säkerligen 3 timmar innan det var klart) som gav ifrån sig ett "pip" varje gång man tryckte på en knapp, och nu hör jag fan i syne! Tycker det piper hela tiden! Utvecklade en liten nervös ögonryckning, likt Scrat (eller hur det nu stavas) i Ice Age om i vet vad jag menar? En ryckning som i min fantasi alltid ger ifrån sig ett litet läte i form av ett: "Twiiing!"
Hann så klart förbi Smulan, Bonzo och Vrooom vroom innan jag åkte till jobbet. Smulan är mycket intresserad av mina naglar (som otroligt flickigt nog har dekorerats mycket fint av min vansinnigt nagelkunniga kusin Micro) och hon kan (Pip!) pillra på dem i evigheter. Fast idag fick hon för sig att hon skulle pillra på dem med tänderna. Det är med barn som med hundvalpar; de har förbannat vassa tänder! Så Snygg-faster vrålade till, och vad gör den lilla? Jo, hon flinar minsann! Måste hon ha (Pip!) fått efter pappa Bonzo, för Vroom vroom är inte så sadistisk. Eller hur var det nu..? =P
Hann faktiskt förbi mina päron igår och lyckades lägga vantarna på en och annan tomte, och lite (Pip!) annat smått och gott. Pappa undrade om jag inte bara kunde ta ner tomtarna som jag har på loftet? Kul... (kan ju vara han som är skyldig till min humor) Sen hann jag som ett mirakel (Pip!) även förbi vårat Mat-Mecka här i stan och lägga vantarna på sånt där som ska bråkas upp i fönstret, dvs gardiner, stjärnor och annat bjäfs. Så efter morgondagen skift så ska bjäfset upp! Ior ska minsann komma hem på söndagmorgon och tro att han (Pip!) hamnat i Nordpolen =) Fast han lär väl vara så trött att han inte ens märker nåt. Då kommer den här tomten få en liten, men illavarslande utstående, blodåder i pannan... (Piiiip!)
Nä, nu ska jag utnyttja en livlina och ringa en vän för att kolla när jag börjar jobba imorgon, och sen ska jag skutta i Sture och bege mig hem. Får besök i helgen som jag helt lyckats glömma bort, så gästrummet måste rensas lite (läs: skottas ur med traktor)
På Återsnöande!
Dags igen...
Nu har jag minsann gjort skäl för lönen :) Suttit på lilla jobbet och gjort listor över företag, ändrat uppgifter hit och dit, kontrollerat stavningar och kortnummer, så nu är jag om möjligt ännu mer tom i bollen. Och jag har inte ens huvudvärk, trots massor med timmar framför skärmen. Fan, det sista lilla som kunde göra ont verkar ha gått upp i rök och nu ÄR det ett vacuum där! Eller ett svart hål kanske? Allt som kommer in dit försvinner ju i tomma intet, hehe! :)
Blev påmind av en vänlig själ idag om att det var 1:a advent på söndag. Hallå! V-E-M har helt plötsligt spolat fram tiden? Jag har faktiskt inte tid med jul-helvetet ännu. På riktigt alltså. Och ingen lust heller. Så det så! Tur att man får jobba hela jul & nyår! (och nej, jag var inte ironisk) Man får världens mest "oj-hoppsan-vad-allt-ska-vara-mysigt-och-rofyllt"-helg att passera en helt obemärkt förbi :) Jag kan liksom inte med den rätta benämningen, dvs "oj-hoppsan-nu-fick-jag-en-hjärtinfarkt-till-bara-för-att-senapssillen-var-slut-i-affären.." Synd bara att jag måste befinna mig i Sthlm mellan den 15-19 december. Ska på vidareutbildning. Och måste åka kommunalt. Ser fram emot att tillbringa mitt resande på tunnelbanan med näsan i någons svettiga armhåla... (jo, det där var ironi) Ni som befunnit er i Sthlm veckan innan jul vet ju vilken masshysteri det är. Får lite gråa hårstrån när jag tänker på det... Jaja, vad är 5 dagar i Sthlm, när man har ett helt liv i underbaaara norrland? :) Jag överlever säkert! :)
Nä, roligare än så här blir det inte idag. Ska slutföra mina arbetsrelaterade plikter, och sen ska jag hem och äta middag med Ior innan han drar på nattskift igen. Ska försöka hinna förbi mina föräldrar och rota lite i deras Jul-låda och se om jag kan norpa några tomtar eller så. Planen var ju att chocka Ior med vansinnesjulpyntat hus så här till advent, men nån har ju som sagt spolat fram tiden utan att säga till. Man får ta det man har, eller rättare sagt; vad andra har. I det här fallet. Hinner ju liksom inte handla något själv, för gissa vem som jobbar? ;)
Snöboll på Tomten!
Doften av stekt fläsk. Och fylleplumsande i snön...
Jag har det sjukt bra. Kom hem från jobbet igår och Ior drog av ett leende och förklarade att bastun var varm och att jag kunde ta mig ett bad medans han fixade middan. Lyxig eller vad? :) Skuttade glad i hågen ur kläderna, blötte ner mig i duschen och klev in i bastun. Parkerade bakvagnen, arslet alltså, på bastulaven och gav upp det tystaste lilla vrål som nånsin passerat mina läppar. Bastulaven var ta mig fan skållhet, och det brände som zataaan! Ior, mitt lilla hjärta, har ju så klart snålat in på just den lilla detaljen, att välja rätt virke till lavarna. Istället för exempelvis asp (som inte leder nån värme) så trodde jag banne mig att han lagt dit gjutjärn! Alternativt nån form av teflon, eftersom det strax därpå började lukta stekt bacon... Började oroligt beskåda min bakdel (hur lätt är det är få syn på sitt eget arsle egentligen???) innan jag insåg att det var Iors matlagning som doftade, och inte min svedda sittyta. Pust...
Varit ute på självmordsuppdrag med lilla pappsen idag. Blev inget kidnappande av Smula och barnvagn eftersom en promp med barnvagn hade varit... tålamodsprövande, minst sagt. Lika mycket plogat som Mark Levengood har hår på huvudet... Men men, har man lovat att man ska ut och prompa så ska man ut och prompa!
"Vi kan väl gå där, och dit och sen vidare dit och en sväng förbi där också innan vi går hem igen. Orkar du det?" frågade pappsen.
Mäh?! Vaddå "orkar"?! tänkte jag tjurigt och tänkte minsann prompa för allt vad tygen höll! JAG ÄR INTE ENS 32!!! Åtminstone var jag inte det innan prompen... Pappsen pinnade på i "vanlig" takt, medans mina pinnar (fläsklägg/ben?) kändes som om de skulle gå aaaav. Helt galet! Är man verkligen så försoffad att man får nära-döden-upplevelser av att GÅ?! Kändes som att jag spontan-utvecklade en lungtumör där i början, för det gjorde ont när jag andades (och jag blev så yr om jag försökte låta bli. Andas alltså...) Var ju förvisso typ 9 mil, enkel väg, som vi traskade i kyla och drivis, och i oplogad terräng, och det var faktiskt uppförsbacke både dit och hem igen! (Shit! Jag borde vara utdöd!) Jag gick säkert lite längre än pappsen också eftersom jag av någon anledning blir som en fyllskalle, när det kommer snö. Kan ju fan inte gå på eländet utan snubblar fram som just en fyllis. Skulle ha stämt upp i en skrålande snaps-visa där längs stigen så hade både uppförande och utförande stämt bättre överrens. Fast då hade väl pappsen lagt i en högre växel på sina pinnar för att bli av med mig, och själv hade man blivit... plockepinn! :) Prompen resulterade i vilket fall som helst till uppkomsten av Skavsårens Moder. Hon (Ursula) föddes på min vänstra häl, och består helt och fullt av bloooood. Yuk! Nu kan man bara hoppas på att hon växer upp och flyttar hemifrån så fort det bara är möjligt! På min häl kan hon då inte bo i all evighet!
"Det här måste vi göra om nån gång!" kvittrade pappsen när vi var hemma igen. Och jo, faktiskt, det måste vi :) Känns skönt nu om inte annat när jag insett att jag överlevt ;) Aldrig fel med lite quality-time med Pappa Piggelin! Ska fråga om jag inte kan få rida på hans axlar nästa gång istället. Lär ju bli en syn för gudarna med tanke på att pappsen är ganska kort och jag förmodligen skulle släpa fötterna i backen ändå, även om jag befann mig på hans axlar. Attans vad sjuka bilder det dök upp i huvudet... :)
Nu är man då åter på sitt lilla jobb och försöker göra skäl för lönen. Inte så lätt idag heller eftersom det är lugnare än nånsin. Sen är det nån jävla idiot som ätit upp alla kakor dessutom... *morr* Egoistiska satmara. Och KÄRRING! Att det sen är jag själv som är satmaran och kärringen i en och samma förpackning kan väl aldrig stämma..?
Nä, dags för en liten förflyttning inom området. Återkommer!
Snöboll på Uuuuursulaaaa!
HEMULEN ÄR LÖS!
Herre Gud! Varför har ingen sagt nåt?! Är regeringen informerad om detta hot mot nationens säkerhet?! Om inte, vars fan ringer man för att varna?! Kan det vara på grund av detta som hela världsekonomin är i gungning?! Hemulen, jag alltså, finns numera, helt galet fast på bild, på internet! Och med en frisyr som, hur ska jag säga... inte går av för hackor. Antar att det blir så när man går en visning och helt släpper huvudet i kreativa händer. Hoppas innerligt att kommande generationer kan förlåta mig, och att Smulan inte är skadad för livet... :/
Och ja, jag har ätit upp varenda kaka som fanns inom synhåll.
Snöboll på MIG! :)
Står tiden still?
25 November 2008
Om klockor kunde lämna slemspår efter sig så skulle den göra det nu. Tiden sniiiiiiiglar sig verkligen fram... 3 timmar kvar tills man slutar. Oufff! Dessutom har min mat-och-sov klocka ringt för länge sen. Ja, sovklockan ringer i och för sig oftare än nånsin, men med tanke på att man jobbar typ jämt, så måste den ignoreras, ja: jämt. Har förvandlats från en vanlig vardags-trötting till nån form av komplett sömngångare under de senaste månaderna. Ibland så pass att man hajar till nånstans under arbetspasset och undrar hur i hela friden man hamnade på angiven position. Kan väl aldrig vara bra? Dags för lite ledighet... Nåväl, har ju bara 5 pass kvar innan jag får två dagar ledigt :) Då har jag jobbat... 12 dagar på raken (tror jag att det blir) och en del av dem dagarna dessutom dubbla pass. Baske mig om inte lönen blir därefter... *morr* Fortsätter inbilla mig att jag är ung och vild (läs "gammal och trött") ett tag till så går det säkert kalasbra :)
Klev upp före %¤#?" imorse medans min Ior låg kvar och snusade som bäst efter sitt nattskift. Skulle sååå gärna ha legat kvar brevid honom (alternativt gjort en ful-väckning och låtsats som ingenting när han vaknade), men eftersom jag är snällare än Bamse så lät jag honom sova vidare. Smög upp, fick på mig kläder och skuttade sedan i Sture och åkte till Smulan där faffa var barnvakt eftersom "Vroom vroom" (haha!) var på äventyr. En faffa och en Snygg-faster på en och samma gång; gissa om ungen var placerad mitt i universums centrum? Joo då, precis som det ska vara :) Säger redan nu att jag aldrig kommer erkänna att det skulle vara mitt fel om hon blir bortskämd och odräglig. Nä! I så fall är det pappa Bonzos fel, för det vet ju alla hur det är med fäder och döttrar, eller hur? ;) Ska kidnappa ungen på en promenad imorgon innan jag drar till jobbet. Håller en tumme för att det inte ska snöa "jag-är-stor-nog-att -dööööda-dig"-flingor imorgon nu bara (ni vet såna där som av nån anledning sluter sig kring hela nyllet på en, likt nyfödda Aliens, och kväver en). Är fan jobbigt att traska i meterdjup snö, speciellt med barnvagn. Undrar hur den äldre generationen överlevt överhuvudtaget? Dom hade ju 9 mil till skolan, enkel väg, som dom traskade varje morgon och kväll, i kyla och drivis, och dessutom hade dom uppförsbacke både på väg dit och hem. Dom borde vara utdöda varenda en...
Nä, nu ska jag fixa nån liter kaffe och kämpa en stund för att ignorera kakorna. Det sistnämnda är dock en kamp som redan är förlorad...
Snöboll på er!
P.S "Vroom, vroom!" Skrattar så jag får lite ont i magen faktiskt :)
Blåbärs-bloggare...
Sååå. Då har man gett sig in i detta träsk, bloggträsket, som man svor dyrt och heligt på att aldrig hamna i. Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. Uppenbarligen... :)
Ja, inte vet jag. Sitter på jobbat och försöker få tiden att gå. Kan inte påstå att det är full rulle idag direkt. Klagar i och för sig inte över lite lugn och ro, med tanke på den fantalastiska huvudvärk som härjar i knoppen. Trodde inte att man kunde ha ont i ett vacuum??? Tydligen finns det något där uppe som kan göra ont, så jag borde väl vara tacksam egentligen. Hurra för huvudvärk! :D (bättre att verka dum och kunna överraska folk ibland, än att försöka vara smart och ständigt göra folk besvikna... Höhö!)
Jahapp... Mitt liv fram till denna blogg? Jag har varken bestigit Mount Everest (inte Micke Persbrandt heller, men det ska jag väl hinna innan jag fyller... 100 borde väl räcka?), rest jorden runt, upptäckt en ny djurart eller botat världshungern. Tror att om man söker på "Svenssonliv" på internet så dyker det upp en bild på mig. Eller kanske inte med tanke på att kameror har en tendens att haverera när det är mitt nylle som ska förevigas. Lika bra det eftersom jag alltid ser ut som Hemulen om jag nu mot förmodan skulle fastna på nån bild...
Har gjort som så många andra; flyttat runt en del, pluggat, och jobbar nu med något heeelt annat än det jag utbildade mig till. Flyttat hem igen så här "på äldre dar" och har inte ångrat mig en sekund. Inte ens nu när det blåser som faaaen och horisontal-snöar! Har ju alla nära och kära här! Ja, förutom yngsta lillbrorsan som flyttade från stan när jag flyttade hem igen. Hrumpfff! Ska man ta det som en pik månne... Skitunge! ;)
På tal om det, unge alltså, så har jag varit och klämt på det nyaste tillskottet i familjen här på morgonkvisten. En liten "Smula" på drygt 1 år, som har ärvt Snygg-fasters hela charm och utstrålning (stackars barn...) :P Galet hur en så liten kan lysa upp hela ens värld bara genom att le och dra en i håret :) Ska fråga om jag kan få leasa henne eller nåt... ;)
Och faktiskt; jag har världens bästa äldre lillebror (ja, jag har ju två, och just den här råkar vara den äldre av dem. Den yngsta lillebrorn är just världens bästa yngsta lillebror :) ) och han har världens bästa fru och de har världens bästa unge! Och snart har dom världens bästa ungar, om nu bara tiden tills nr 2´s ankomst skulle kunna gå lite fortare. Då har Smulan hunnit bli en Frukostbulle, och titeln Smulan övergår till Lilla Mini. Blir det en grabb får jag väl kalla honom för Lill-Grus eller nåt... :)
Åh! Har ju världens underbaraste, härligaste, góaste, sötaste (ja, ni fattar va?) sambo också! :) Är för bövelen fortfarande som nykär :) Har baske mig inte träffat en mer omtänksam människa förut. Han kliver upp mitt i natten och gör upp eld i öppen spisen så att det ska vara varmt i huset när jag kliver upp, hämtar, skjutsar, fixar och donar med allt möjligt och skämmer bort mig värre än nåt annat. Har varnat för att jag riskerar att bli en riktig b-i-t-c-h (för tillfället låtsas jag bara vara det, och bara när det behövs. Eller när jag känner för det. Eller inte kan låta bli...) om han fortsätter skämma bort mig så här, men han verkar inte höra. Jaja, jag har ju trots allt varnat honom... ;) Senaste "skämma-bort"-projektet är dock i det galnaste laget: en ordentlig skoterjacka, som jag vet kostar förvånansvärt många tussingar, för "i vinter ska du inte frysa" och dessutom "köper mest troligast en ny skoter den här säsongen så då kan du ta min gamla". Den "gamla" skotern är väl från -06 eller så, och jag klarar fan inte av att köra monstret. Än... Nåväl, känner jag honom rätt så hinner det rinna mycket vatten under broarna innan han har bestämt sig för en ny eller inte, så just det där med ett eventuellt övertagande av monsterskotern tar jag med ro... ;)
I vilket fall, nu måste jag försöka lokalisera vart faaan det blåser in en j*#la massa kalluft ifrån! Fryser ju tåssingarna av mig! Och så kommer jag bergis äta en kaka också. Eller de som finns kvar i burken. Och förmodligen rinner det väl ner en eller två liter kaffe också. Min kropp älskar allt jag plågar den med... (träning är ju ett nöje så det har jag bestämt att den ska få slippa) :P
Snöboll på er!
