snöflicka

Ska vara med Jyckbert till veterinären vid ovanstående klockslag. Förhoppningsvis klarar han sig med en penicillinkur och en "hemmabehandling". Vi börjar vara ganska less på den där tratten alla tre i Lingonskogen. Det enda som är bra med den (och givetvis huvudsyftet) är att han inte kommer åt att bita på såret. I övrigt är den totalt fruktansvärd! Den skaver av hans stora man, han slår in den i väggar, möbler, hussar och mattar så att det blir både märken och blåmärken, och värst av allt; han är så galet uttråkad att det snart börjar vara fara för hans mentala hälsa.

Inget bus, för då kan det spricka upp ännu mer. Inget springa lös i skogen, för då kan han riva upp såret på något buskage eller annat skogigt. Så vad gör vi då? Jo, tar små promenader i ett alldeles för lugnt tempo för att det ska ge något annat än ett tillfälle för voffen att "gå på toaletten". Urtrist för alla inblandade. Förhoppnngsvis får han några superpiller i eftermiddag...




Nä, upp och iväg! Slutar strax! =)

Studs, studs!